Föregående bild
Nästa bild

FÖRETAG

Rötterna för Jokioisten Lankatehdas Oy går tillbaka till år 1804, då Jockis herrgårds ägaren Gustaf Von Willebrand etablerade en stångjärnsmedja intill Loimiån. Jokioisten lankatehdas fortsätter dessa över tvåhundra år gamla hedervärda traditioner.

Från högkvalitativt valstråd som råvara, tillverkar Jokioisten Lankatehdas tråd och nät. Med en mångsidig maskinpark och egen produktutveckling, har vi möjlighet att kunna svara på de mest krävande kunders behov.

Välkommen på besök!

Kontakt

Trådfabrikens historia går tillbaka till år 1804, när ägaren av Jockis herrgård Ernst Gustav Von Willebrand etablerade stångjärnsmedjan intill Loimiå. Under årtionden har produktionen utvecklats till dagens standard.

Jockis kommun historia kretsar runt fabriken och herrgården. Bostadsområdet Seppäinmäki (Smedsbacken) som är lokaliserad i Jockis centrum, har tidigare tillhört fabriksanställda och tjänstemän. På området intill Humppilavägen befinner sig gamla fabriksägarens hus och lönekontor. På 1800-talets slut var Jockis fabriker anslutna till den nationella järnvägs nätet som kom ända fram till fabriksgården med smalspårig tågbana, som fortsatte via Jockis till Forssas Finlayson fabriker. Via spåret transporterades bl.a. varmvalsad tråd som råvara till fabriken. Under kriget på 1930 och 1940- talet, spelade spåret en viktig roll. Ferraria Oy tillverkade hela armens behov av taggtråd och Forssas fabriker tillverkade all tyg. Fabriken producerade fr.o.m. år 1924 el från sitt egna vattenkraftsverk.

Fabriken har tidigare ägts av bl.a. Oy Ferraria Ab, Oy Fiskars Ab, Ovako Steel, Gunnebo Industrierin, Ofa Oy Ab och Kaarjoki Oy.

Produktions byggnade n som vi använder idag, är byggd på 1940-talet och förråds byggnaden i början på 1900-talet.

historia

Trådfabrikens historia i korthet:

Gustaf von Willebrand grundade stångjärnsmedjan med två hammare och två ugnar.
Byggdes två spikhammar maskiner till Jockis.
Byggdes 3 presspik makiner.
Under 1882 – 1884 arbetade en ung flicka vid namn Miina Sillanpää som spik packare. Som senare blev Finlands första kvinnliga minister.
Börjades tillverkningen av trådspik med hjälp av tråd dragnings teknik.
Ruukki blev en del av Ferraria Ab, Jakob Eslander blev första verkställande direktör.
1930 – talets början flyttades aktiemajoriteten till Oy Fiskars Ab:s ägarskap och därmed uppkom Fiskars – spiken
Under stora metall branschens fusion kopplades Fiskars spikfabrik till Ovako
Wärtsiläs spikfabrik kopplades till Jockis fabriken och en ny spikfabrik grundades.
Köptes SOK:s spikfabrik från Vaajakoski.
Köptes OTK:s spikfabrik från Orivesi.
Köptes Fixrons spikmaskins fabrik från Lahtis.
Grundades Ofa Oy Ab genom MBO- handel.
Gunnebo Ab köpte Ofa Oy.
Jockis fabriker firade 200 års jubileum.
Kaarjoki Oy köpte trådfabriken av Gunnebo Ab.
Kaarjoki Lankatehdas Oy blir eget aktiebolag.

9.9.2011 Kaarjoki Lankatehdas Oy via MBO-handel till lokal ägarskap

25.11.2011 Trådfabrikens namn ändras till Jokioisten Lankatehdas Oy

PRODUKTION

Trådarna tillverkas genom kalldragning, som råvara används låg kol-haltig varmvalsad järntråd. Vid tråd dragningen förstärks tråden, men segheten minskar. D.v.s. hårdheten ökar, men samtidigt förbättras trådens yta och mått noggrannheten avsevärt. Efteråt kan tråden vid behov mjukas upp med hjälp av glödgning. Med hjälp av våran mångsidiga maskinpark, och egen produkt utveckling har vi möjlighet att kunna svara på de mest krävande kundernas behov.
"Tråden kan vanligtvis delas upp i fyra huvudgrupper; blank tråd, glödgad tråd, ytbelagda tråd och rostfritt tråd."

Blank tråd är dragen med torr drag pulver som smörjnings medel till hårt tråd. På ytan finns ett tunt skikt smörjmedel, som till en viss del förhindrar rostbildning.

Glödgad tråd är värmebehandlat efter dragningen. Tråden är mjukare, mer flexibel och segare än blank tråd.

Det finns olika sorters metoder av ytbehandlingar.Galvaniserad tråd; Efter tråd-dragningen går tråden genom smält zink, vartefter zinken fastnar på tråden. Tråden kan antingen vara tunngalvaniserad (40-120 gram zink/m²) eller tjockgalvaniserad (180-350 gram/ m²). Denna ytbehandlings metod ger tråden ett utmärkt skydd mot korrosion.

Tråden kan även vara el-galvaniseradeller belagd med koppar, vartefter trådens yta är vackert glansig, hal och ren. Ytbehandlingarna ger dock inte lika bra korrosions skydd som varmgalvanisering.

Plastbehandlingen utförs genom tryckning av smält plast på tråden med hjälp av en plastbehandlings maskin.